A-sons Industriservice




Pappas försök att trappa ned, spårade ur och blev ett familjeföretag på en internationell marknad.

Det började som vanligt med ett kundbehov.

En produktstory från 80 talets Sverige. Indikeringsdon! Det säger förmodligen ingenting för de flesta människor.

Men för mig betyder det en hel del, bland annat femton år av försäljningsframgångar globalt, för en produkt som vi tog fram på åttiotalet. Kan tyckas vara en gammal historia, men den har en del poänger även dessa dagar.

När man jobbar med klassiska verkstadsmaskiner, såsom fräsmaskiner så är en av utmaningarna att bestämma / verifiera var arbetsstycket / materialet befinner sig i förhållande till själva maskinens verktyg. Blev det komplicerat? Nåväl. Vi kom på en enkel idé som gjorde den utmaningen till en barnlek!

Mycket enkelt egentligen. Istället för skärverktyget i fräsmaskinen sattes vårt indikeringsdon tillfälligt upp istället. Sedan var det mycket enkelt att ”hitta” arbetsstycket, och då läsa av maskinens mätsystem. Vips så kunde vem som helst lyckas med att ställa in maskinen. Det började som sagt med en idé eller snarare som en snilleblixt! Efter en enkel prototyp så kunde vi konstatera att det fungerade. Vi tog fram några stycken och sålde till kollegor. I stället för dagens möjligheter med visualisering i 3D cad system fick vi helt enkelt ta fram verkliga produkter och visa våra kunder.

 

Early adaptors

Ryktet spred sig och vi utvecklade designen och produktionen under en tid, samtidigt som försäljningen sakta ökade. Vid denna tid såldes allt direkt från oss, som även tillverkade produkten, folk ringde helt enkelt och beställde. Det var telefonen som gällde på den tiden. Visst hade vi vår beskärda del av reklamationer och allmänt strul, men i och med att våra kunder verkligen ville ha vår produkt så ordnade det sig alltid på ett bra sätt. Min erfarenhet är att det är mycket viktigt med dessa tidiga redan frälsta kunder, dom tål så mycket mera och känner sig delvis delaktiga i utvecklingen, bara man håller dom varma med hög servicegrad.

Den kritiska massan var uppnådd, nu rullade allt av sig själv.

Efter en tid började säljföretag som redan sålde andra saker till våra typiska kunder att höra av sig. Dom ville få ensamrätt på försäljningen. Vi höll emot och lyckades undvika att gå in i några kontrakt. Det visade sig vara klokt. Efter några år hade vi ett antal försäljningsorganisationer i Sverige som sålde åt oss, helt provisionsbaserat, vi satte slutpriset och lämnade stafflade rabatter till säljfolket. Mitt i allt detta utvecklade vi framför allt tillverkningsprocessen, men även produkten fick ständiga förfiningar.

Kort glädje

Glädjen i det lilla familjeföretaget var ganska stor när vi lyckades få in vår produkt i ”Bibeln” inom verkstadsindustrin på den tiden, LUNA katalogen. Tyvärr blev det inte den rush som vi hoppats på. Efteråt förstod vi att produkten måste visas och aktivt säljas, som sagt, tänk om vi hade kunnat visualisera produkten bättre så att folk förstod vår produktidé. I LUNA katalogen blev det allt för platt och passivt för vår produkt.

Japan ”Here We Come”

Sedan tidigare hade vi bra kontakter med folk som importerade maskiner från Japan och en dag föreslog en av dessa säljchefer att han skulle ta med sig några Touch-Point, som vi nu kallade produkten, till en mässa i Tokyo och leta upp intresserade säljorganisationer, motsvarande LUNA-katalogen i Sverige. Jaha skulle vi riskera att upprepa LUNA magplasket, fast i en större skala och dessutom som ett brev på posten få ett gäng konkurrenter från Japan, som vid den här tiden var Asiens tigerekonomi. Vi hade ju till på köpet valt att bara köra på och inte ägnat ordet patent mer än högst en fikarast, som dessutom avslutades med ett sarkastiskt skratt. Där stod vi alltså med en möjlighet och en risk. Vi tog möjligheten!

Krångel

Otroligt nog så fick vi en order från Japan, ganska snart efter mässan i Tokyo. Men sen började tjafsandet och faxandet, nej det fanns inte mejl då. Japanerna ville diskutera och reklamera och…….så höll det på. Jag tror till och med dom begärde ritningarna vid något tillfälle. Vi satte ner foten och förstod att vi var förda bakom ljuset.

Hoppsan!

Den första ordern som vi fick efter mässan var i våra ögon ganska stor, jag tror det rörde sig om 150 stycken, vilket var betydande dessa dagar. Detta var ju bara en sidoidé och knappast något vi levde uteslutande på. Tiden gick och det var helt tyst i faxen. Plötsligt en morgon när vi kom till firman så låg ett fax ifrån Japanerna, med en beställning på 800 stycken! Efter lite faxande och jag tror att vi ringde också så blev vi övertygade om att det stämde. Om jag inte minns fel så blev det Trosa Stadshotell som fick stå för maten den dagen. Firman låg i Trosa vid den tiden.

På sjön med nya telefonen!

En dag på sommaren någon månad efter 800 ordern satt vi i båten ute i Trosa skärgård. Med oss hade vi en mobiltelefon!!! Vi hade investerat i en bärbar Panasonic, en sån där som vägde 4 kilo, med handtag upptill. Skratta inte ungar! Det ringde, vad kul! Det var vår gode vän säljchefen som återigen var i Japan i något ärende. ”Hej, jag ville bara meddela att det här handelshuset i Tokyo som vi har kontakt med beställer 1300 stycken Touch-Point! Fatta känslan av att sitta där med värsta Yuppi-telefonen i båten och få tidernas största beställning direkt från ett hotellrum i Japan. Fasiken, jag tror Statt i Trosa fick arrangera middagen igen.

Och så dessa förvirrande fax

På firman nästa morgon låg ett fax, nej förresten, det låg två. Mycket riktigt så var det en formell beställning på 1300 Touch-Point, fast två fax alltså. Vi började bli lite förvirrade, för de två faxen hade olika beställningsnummer. Det gällde till och med två olika slutkunder eller snarare två olika geografiska platser i Japan. Tokyo och Osaka. Efter lite ringande till vår vän i Tokyo så stod det klart för oss att det rörde sig om två beställningar.

Det växerRoyalProducts_Front (Large)

Något år senare fanns vi med i en ”LUNA-katalog” liknande organisation på Long Island, utanför New-York.
Summering:Ungefär 50 000 Touch-Point sålda över 14 års tid, med ett snitt pris ifrån vår verkstad på 400 SEK. Ja, det blir en omsättning på 20 miljoner. Kom ihåg att vi pratar om åttiotalet och början på nittiotalet.

Vad är budskapet från mig?

Jo: Till synes banala idéer kan mycket väl vara de bästa idéerna, särskilt för små företag. Populärt kallat ”mikroföretag” dessa dagar. Styrkan i enkla produkter är att det går snabbt att ta sig till marknaden. Utvecklingstiden till första ”Early Adaptor” kunderna är rimligt kort. Sen kan man alltid pyssla med förfining, ha inte för stort fokus på perfektion i början, då blir det ingen kraft kvar till det viktigaste av allt. SÄLJ, SÄLJ, SÄLJ!

Nu vet jag vad du tänker:

Jag är ingen säljare! Det är du visst! När du berättar för bästa kompisen om din nya idé så utför du faktiskt ett säljarbete, du vill övertyga både dig själv och din kompis att din idé är bra! Glöm inte bort att idag finns så stora möjligheter i 3D modellering och visualisering som underlättar produktutvecklingen.